Glansdagar
Innan sanningen och verkligheten kom ikapp mig gick jag klädd i 30 cm breda jeansben, vit långärmad halvpolo med en cool märkes-t-shirt över, ett stort, kedjat peacetecken runt halsen (som räckte ner till magen) och med permanentad lejonman, tuktad med rullad scarf och liiiten bullad lugg - enda kvarlevan från pastellernas åttiotal.
Jag lyssnade på Mc Hammer (minns ni hans dans?) och Vanilla Ice, dissade oliktänkande, snodde (men bara EN, högst ångerfull gång!) några slattar ur föräldrarnas barskåp i en 33 cl läskflaska och mådde som en prinsessa.
Bild: Wikipedia.org
Vad visste jag om villaliv, amorteringar och snoriga ungar?!
Som tur är växer man. Och utvecklas.
Kuriosa: Barskåpsstölden skedde inför en hett efterlängtad Valborgsmässoafton. Föräldrarna satt med korslagda armar med den fyllda läskflaskan (innehållande minst fem sorters sprit) på köksbordet när jag kom hem från skolan. Det året blev det inget valborgsfirande för min del. Jag satt tyst och bitter, medtvingad på föräldrarnas vuxenfest - vitt vin, tända ljus, rött läppstift, blonderingar, gråa kostymer och säkert en räkförrätt. Som jag led. Och grät inombords. Ett ytterst effektivt straff.
T-shirt över polon??
MC Hammer... Can´t touch this. Han hade stora brallor. Schysst!
Jepps! Modet gick ganska snabbt ur tiden, så det säger väl en del...
Såg faktiskt aldrig nån som var klädd så under -80talet, därför var jag så förvånad. Själv gick jag omkring i en KNALLgul och en KNALLturkos kavaj, måste ha varit sommaren -86 då jag var 19. Har sett det på kort nu på senare år, och undrat varför jag inte skämdes. Det skulle jag i alla fall göra nu...
:oD
Fast nu var ju detta inte på åttiotalet, utan början av nittiotalet.
På åttiotalet hade jag fortfarande mammas hemmasydda byxor (en sorts tyg för varje byxben...), mammas tröjval samt gympaskor med kardborreband...
Fast du, behåll din outfit, den är otroligt inne nu igen. Har jag hört...
De där kavajerna har försvunnit på något sätt... Nu är klär jag mig i svart kostym, det verkar vara enklast.
