Min tid är nu

Hösten är på många sätt min årstid, vilken jag nu välkomnar med öppna armar:

Färgerna övergår i dova toner, vilket passar mig, och stearin- och värmeljuskonsumtionen är skyhög här hemma under denna tid. Jag tycker att de för hösten nödvändiga plaggen passar min person; långbyxor istället för kortvarianter, jeans i kubik (jag skulle kunna ha jeans alltid), en lagom tjock jacka (älskade skinnpaj; välkommen ur garderoben), en lagom halsduk och stövletter eller sneakers. Lagom liksom.

Förutom ovanstående gillar jag höstmaten; rotfrukter och framför allt grytor. Grytor är så bra, grytor kan man variera i det oändliga, tillaga i jättemängder och frysa in. Grytor är vardag, och grytor är fest. Jag hittade en ny favorit häromdagen, och den lär hamna på veckomatsedlarna flertalet gånger i höst och vinter.

Som matnörd blev jag naturligtvis överlycklig när jag (förlåt; vi) i bröllopspresent fick en orange Le creuset-gryta i gjutjärn, vilken rymmer drygt 6 liter. Voilà, så bra och gott allting blev...

image217
lecreuset.fr

Fast jag ska inte överdriva. Som alla andra kommer jag antagligen att stå i matbutikernas kyldiskar och dregla över vårens primörer så småningom.

I lagom-anda avslutar jag således med: Var sak har sin tid.


Andra bloggar om: , , , , ,

Veckosallad

I senaste numret av Buffé hittade jag en vardagspärla. Där stod att läsa om en veckosallad; en råkostblandning som blir hållbar nog ätas under vardagskvällarna i en vecka. Man gör en sats och ställer sedan fram vad så mycket man tror går åt varje gång. Varje kvällsportion går ju att piffa till med t ex kikärter, kryddor, nötter eller gurka kanske.

Jag gjorde den ikväll - och vi gillade den. Barnen verkar behöva viss tillvänjning på just rivna grönsaker, eftersom de annars tycker mest om plockvarianten.

Perfekt för den planerande barnfamiljen!

Koka upp 1/2 dl socker, 3/4 dl vinäger och 1 dl rapsolja. Låt svalna. Riv 500 g morot, 500 g vitkål, strimla en liten purjolök samt en röd paprika. Häll över lagen och förvara i tättslutande burk i kylskåp.


Andra bloggar om: , , ,

Omöjlig odör

En ny, supernyttig tillbehörsfavorit jag fastnat för i matväg är halverad, kokt brysselkål och kikärter. Dessa blandas samman med lite flingsalt, vitpeppar, lite torkad timjan, ljus vinäger, olivolja, en miniskvätt citronolja samt eventuellt en pyttesnutt pressad vitlök. Perfekt till det mesta - och fantastiskt nyttigt (jaha, där sa jag det igen)!

Det finns även en baksida, såklart, i ordets rätta bemärkelse. Frågan är om någon annan kombination än just kål och bönor (i alla fall en variant av) kan skapa större reaktoreffekt i tarmarna än denna...

Sanslöst!

Jag äter det mer än gärna, bara jag slipper vara bland folk de närmsta dagarna därefter.


Andra bloggar om: , ,

Bröd från sommarlivet

Frukost med nybakat bröd är en absolut lyx. Detta sommarbröd (Sara; kolla sid 242) kan kalljäsa i kylskåpet över natten, vilket innebär att man kvällen innan snabbt rör samman smeten och sätter den i kylen. På morgonen stjälps den bara upp, formas till ett bröd och gräddas.

image190

"Bröd från sommarlivet"

Till ett stort bröd

1/2 pkt jäst
2 tsk salt + 1 msk honung
5 dl fingervarmt vatten + 1 dl mjölk
2 msk rapsolja eller olivolja (eller valnötsolja till valnötsbröd)
2 dl (100 g) grahamsmjöl eller rågmjöl
10-10 1/2 dl (600 g) vetemjöl
150 g hasselnötter eller valnötter eller solrosfrön (jag blandade alla tre)
1 dl sesamfrön och/eller solrosfrön till utbakning

Smula ner jästen i en bunke, strö över salt och honung. Slå på lite av vattnet och rör ut jästen. Häll i resten av vattnet, mjölken och allt övrigt utom fröna till utbakningen. Arbeta samman degen och låt den jäsa 1 1/2 h i rumsvärme (eller väl täckt i kylskåpet över natten).

Värm ugnen till 260 grader. Strö ut lite mjöl och sesamfrön/solrosfrön på bakbordet, tippa ut degen och forma den till en stor limpa. (jag tyckte snarare det blev smet som flöt ut, så jobba med mycket mjöl, tvinna smeten snabbt och så upp på plåten). Grädda först i 260 grader i 10 min, sänk därefter till 180 och grädda i ytterligare 30 min. Låt sedan svalna på galler.

Så ja, nu lovar jag på heder och samvete att inte mässa ytterligare om "Under valnötsträdet". Köp den och förgyll din matkultur hemma!



Asiatisk gastronomi

Ibland stämmer alla strängar på den kulinariska lyran - och alla blir lyriska...

Ikväll gjorde jag ännu ett djupdyk i min Bergenströmska köksbibel och fick till nedanstående heta, asiatiska kycklingrätt, serverad på en bädd av citronoljeslungad machésallad, och i sällskap av sweet chili-sås, limeklyftor, jasminris och jordnötter. En tiopoängare, en njutning för både öga och gom.

Jo tack, jag är medveten om min småtöntigt religiösa relation till mat.

image188

image189

Dagens lunch


Vegetarisk lasagne, 4 port:

3 purjolökar eller gula lökar (hackade)
en liten vitlöksklyfta (hackad)
matfett
1 burk krossade tomater
1/2 dl tomatpuré
1 grönsaksbuljongtärning
2 1/2 dl matlagningsgrädde
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
1 msk torkad basilika
9 lasagneplattor
500 g keso
2 dl riven ost

Fräs löken i matfett i en gryta eller traktörpanna. Tillsätt tomater, tomatpuré, buljongtärning, grädde, salt, peppar och basilika (här slank det av någon omedveten anledning även i en msk portvin...). Låt såsen koka upp. Varva grönsakssås, lasagneplattor och keso i en form. Avsluta med lite sås så det täcker samt strö över osten. Grädda i 225 grader i ca 30 min.

Till det, istället för kött, serverade jag kikärter i lite olivolja, en skvätt timjanolja, en pressad vitlökskyfta, salt och peppar.

Och så jordgubbar till efterrrätt.


image182

image183

image184

Frasig flavour

Här hemma luktar det präktighet, för mor i huset har precis gjort egen müsli för första gången. Det var en god upplevelse på flera plan. Förutom att doften var magisk och resultatet otvivelaktigt (aldrig mera köpemüsli), så ser jag mig själv som liten skolflicka, stående vid min farmors spis när hon svänger ihop sin müslivariant. Största skillnaden är nog att jag har lärt mig att inte lägga i russinen förrän ugnstiden är avverkad, för att de inte ska bli hårda, torra och sura.

Trogna läsare behöver nog inte ens gissa var jag hämtat receptet.

image155

Nils Emils lax på spenatbädd

Jag kan fortfarande häpna och förvånas över hur vissa, få enkla smaker gifter sig så fint i en rätt. Ögonen söker efter ytterligare ingredienser, men finner inga.

Denna fiskrätt är definitivt en ny favorit, och hade barnen inte varit så fasligt tröttgnälliga vid middagen så hade vi njutit mer och längre. Gnället till trots gick rätten hem hos hela familjen.

För 4 pers:

800 g laxfilé utan skinn, eller 4 stora portionsbitar.
1 msk smör eller olja till formen
200 g sköljd och torr babyspenat
ca 1 rågad tsk salt, vitpeppar ur kvarn
3 dl grädde (av valfri fetthalt)
1 dl torrt vitt vin
4-5 msk nyriven parmesan

Smörj formen, lägg i spenaten och sedan laxen. Salta och peppra. Häll vin- och gräddblandningen runt om fisken och riv över osten. Sätt in i 175 grader, ca 20-25 min. Servera med kokt potatis eller nudlar.

Less is more...

... jag vet. Solvarma jordgubbar med grädde eller mjölk är allra godast - jag vet.

Men en fantastiskt god variation är halverade, sockrade gubbar med lite hackad pepparmynta. Serveras med turkisk yoghurt, blandad med lite lemoncurd.

Helst utomhus.
Helst i solen.

image138
fotoakuten.se

"Pizza"-experiment

Idag blev det pizzabullar till lunch. Jag tog i princip ett sconesrecept, gjorde smeten på grövre mjöl och blandade i oregano, tomattärningar och strimlad skinka. Riven ost ovanpå, 14 min i ugnen på 220 grader och sen in i munnen.

Hyfsat gott. Nästa gång ska jag ta salami och hackade svarta oliver i.

image129
Dr S: Min kamera har gått hädan, och jag kan ledsamt nog bara bidra med mobilbilder för tillfället. Har du (eller nå'n annan) något kameratips?

Fullt, mindre charmigt ös

image126

Hela den soliga förmiddagen har tillbringats i städtagen. Efter ett gott resultat på alla plan slängde jag ihop en sen lunch till mig och Lillebror - en riktig ärkekylskåpsrensning. Just idag försökte jag med honom hungergnällandes i hasorna halta runt i köket och svänga ihop en omelett. Ägg, någon sked nyligen utgången creme fraiche, lite dragon och timjan, salt och peppar. Hittade några väääl mogna cocktailtomater och en bit parmesanost som sjöng på sista valsen. Ner med det. Ett snabbdyk i kylens grönsakslåda resulterade i tillbehören frästa vitlökschampinjoner och kokt blomkål.

En kylskåpsrensning kan ha ytterst varierande resultat, och dagens anrättning var väl inte en av de bättre. Men vi klarade oss med maghälsan i behåll och rusade sedan i uppförsbacke för att hämta en Loppa, som lyckats prestera en hög nr 2 i brallan ute på lekplatsen hos dagmamman. En för henne lååångsam och svankande promenad hem (vilken syn...), rätt ner i badet och kläderna i tvätten. Lillebror protesterade högljutt över sin passiva insats vid sidan om, så jag nödgades kasta även honom bland bubblorna.

Efterlängtat mellanmål, Lillebror i säng och Loppan framför en sämre Disneyfilm.
Luften gick nu ur mig.
Vilken o-charmig dag!
Men än dock - mitt liv.

Jag har en stilla förhoppning om en något stillsammare fredagskväll, vilken osökt får mig att tänka på att jag ännu inte hunnit ta fram kött för upptining...

Mina scones

De dagar som får en fantastisk start (läs: Loppan sov till 07:45 och Lillebror till 08:30, samt att alla fått en GOD natts sömn) är det bara att ta fram brädan och surfa på den vågen.

Således; vi gjorde scones tillsammans.
Nu igen, tänker du.
Ja visst, säger jag.


Numera har jag dock förädlat mitt grundrecept något, och det är ganska ovanligt för att vara jag. Först på senare år har jag vågat mig på att justera just bakrecept, för jag har väl trott att kakorna/bröden ska explodera om jag inte gör precis enligt receptet.

Mina scones, 4 stora:

480 g mjöl (varav kanske 100 g är av grövre sort, t ex fullkornsdinkel) Det är nog ca 8 dl
knappt 1 tsk salt
en nypa socker
4 tsk bakpulver
100 g margarin (rumstempererat eller smält och avsvalnat) Det går även bra med flytande margarin.
4 dl filmjölk
En näve hackade aprikoser
En näve grovhackade/sönderbrutna valnötter

Blanda samman de torra ingredienserna, tillsätt margarinet och fördela ut detta jämnt.
Tillsätt filmjölk, valnötter och aprikoser och arbeta ihop alltsammans snabbt.

Klicka ut till 4 kakor på plåt. Tryck ut (underlättar med sköljd hand) till en tjocklek på ca 2-3 cm.
Grädda i 230 grader (på varmluft räcker det med 210-220) i ca 13-14 min. Sänk ev värmen mot slutet.

Låt svalna på galler och njut varma med mindre söt marmelad, god ost eller annat pålägg du gillar.

image113

Heder åt mor och dotter Bergenström

Igår firade vi en aktuell och en passerad födelsedag i familjen, så jag stod med nosen i grytorna igår eftermiddag. Till efterrrätt gjorde jag denna tarte, som serverades med citronyoghurtkräm, naturligtvis tagen ur Anna & Fanny Bergenströms "Under valnötsträdet".

En magisk bok - med magisk mat.

image98

Mördeg, hallonsylt, ricottaost, pinjenötter...

Konst al dente

Att koka spaghetti är väl ingen konst kan tyckas, men jag anser att den kräver lite omsorg för att bli riktigt god:

Som med all pasta krävs en stor gryta med myyycket vatten, och när det gäller spaghettisort kompromissar jag aldrig - det ska vara Barilla. I kokvattnet har jag 1-2 matskedar (jo!) salt. Efter kokning sköljer jag spaghettin i durkslag under kallt vattten för att den inte ska klibba. I kastrullen lägger jag en klick smör (inga flytande margariner med transfetter tack) som får smälta medan vattnet rinner av spaghettin helt, för att det inte ska bli såsigt i kastrullen. Ett par drag med färskriven muskot och kanske lite salt till och du har världens godaste spaghetti! Kanske en liten knäpp på näsan för GI-fanatiker, men det är ingen nyhet att jag inte sällar mig till den skaran.

Och så var det köttfärssåsen... Ingen rätt har väl så mycket integritet som den svenska köttfärssåsen. Vi har nog alla våra arv och idéer om ingredienser och tillagning. Det finns säkert lika många recept som individer. Här hemma har vi:

Nötfärs, gul lök, mycket vitlök, buljongtärningar, krossade tomater, lite mjöl, tomatpuré, paprikatärningar, sherry, svamp på burk, riven morot, oregano, timjan och lite Sambal Oelek.

Vilka ingredienser har du?

image90

Kikärter i storkok

Det puttrar nästan 4 liter kikärter på spisen här hemma ikväll. Jag är tillräckligt präktig för att koka dem själv och frysa in (ja, sucka ni bara), för smakmässigt är det en enorm skillnad mellan hemkokta och dem på burk. Tja, hemgjort är ju alltid godast, men det där har ju med tid (som man sällan tar sig), lust (som man inte så ofta har) och ork (som ofta tryter) att göra. Jag väljer ett par "pärlor", annat köper jag.

Ni kanske inte äter så mycket kikärter som vi gör; i sallader, som tillbehör, för hummus och i bröd. Men visste ni att det sätter ganska bra fart på magen?

Här ska fisas!

image85
Nykokta äter jag dem som godis. I kokvattnet häller jag i ganska mycket salt, ett par lagerblad och några vitlöksklyftor.

Wicked...

Nä men vänta, chipsen, dippan och colan måste jag för en stund tvinga åt sidan när jag för en halvtimme får hoppa in i Jamie Olivers trädgård på tv.

"Hemma hos Jamie" på Femman, hur kan jag ha missat de tidigare avsnitten? Trots att han i varannan mening säger antingen "wicked" eller "What I want to do, is...", så är det inte alls svårt att förstå varför han är så älskad.

Vill du bli min kompis!? Där står han i sin av ätbara växter dignande och paradisliknande trädgård, hackar rosmarin på en gammal trälåda, samtidigt som han på en liten grill bredvid steker persikor. Sedan sveper kameran vidare till hans murade uteugn och världens bästa ceasar salad! Då gick jag av på mitten.

En tvåbarnsförälder, med paradisträdgård och stenugn ute.
Okomplicerad mat.
Svensk avundsjuka.
Så vill jag också ha det.


Om allt annat i världen skulle förstöras av självmordsbombare, tornados och koldioxidutsläpp, så skulle Jamie Oliver vara den ende överlevaren, stående i sin trädgård, vid sin stenugn; med fingrarna vändandes egenodlad sallad i egenblandad dressing, lycklig som bara den, med två småtjejer svansande kring benen och en salig fru påtandes i den lilla pittoreska tomatodlingen. Och alla människor som tillkom därefter skulle skaffa likadana trädgårdar i sitt eget lilla himmelrike, för Jamie skulle vara världens guru och jorden skulle bli en bättre plats att vara på.

Jamie "the wicked" - Je t'adore!

God grillmatchning

McPherson Shiraz, en ny grillfavorit, som nog kommer att stå på bordet på terrassen tillsammans med Weber många gånger i sommar. Testa!

Pink Lady

Jag borde skämmas för att säga det, men det finns nästan inte något svenskt äpple - förutom möjligen Aroma - som enligt mig kan mäta sig med "Pink Lady". Herreguuud, vilket gott äpple! Det smakar nästan exotiskt. Ska ni köpa dem på ICA här i stan, så köp inte för många, för jag ska ha resten.

image66

Den eviga matlistan

De flesta gånger är den ganska kul att göra; matsedeln för 10 dagar framåt. Andra gånger och som ikväll är det bara öken, ångest och hopplöshet. Som idag, när jag försöker surfa upp något nytt att testlaga. Jag hittar inget, och tittar kanske bara håglöst, bland de uppiffade namnen som rätterna fått. Kan vi inte gå ut och äta på restaurang de närmsta två veckorna? Bli serverade? Inte det...

Så på mina bara, blekvita knän: Hjälp mig, inspirera mig! Om än inte för denna lista så kanske inför nästa!

Två nya sommarfavoriter

Quinoa; inkafolkets näringsrika frö, som här hemma kommer att äntra sommarsallads-prispallen, förbi både bulgur och couscous. Det sistnämnda tror jag inte jag lagar igen, eftersom jag tycker att det hamnar överallt förutom i våra munnar: Under fötterna, under mattorna, på barnens rum och i Lillebrors öron.

image36


Hel grillad köttbit under Herr Webers klotlock:
Jag är pinsamt medveten hur efter vi är på detta plan, men ooooooj vad gott det är med en rejäl stek som fått gosa sig under locket en timme. Mer grillro och fantastikt kött! (Nedan: sagolik entrecôte från i fredags.)

image37

Tidigare inlägg
RSS 2.0