Penicillin
Det finns stunder då jag önskar att mina barn hade solklara symptom på sina virus och bakterier. Med Lillebror är det sällan uppenbart. Antingen har han välsignats med mindre aggressiva virus, eller så är han tålig. Eller så svamlar jag.
När Loppan varit magsjuk är det bara lite lagom eller med viss tvekan. " Hon är NOG magsjuk", tänker man.
Vårdcentralen skickade i alla fall hem oss idag med en femdagars penicillinkur mot öroninflammationen. Lillebror är lika glad för det - lika glad, pigg och hungrig som vanligt. Lite orättvist.
Maken svär och sliter med att borra i fasaden och har så gjort hela kvällen. Vad gör jag? Jag somnar som en gris när jag nattar Loppan. Här sitter jag med vänster frisyrhalva på vift, "rosor på kind och mos i blick", efter snart två timmars trynande bredvid damen som SKULLE sova.
Kommentarer
Postat av: Lisa
Vad skönt med penecillin, då brukar de vända! Om du är intresserad(jag låter som en nyfrälst!)så berättar jag gärna mer om hur vi använde esberitox till våra små öron-flickor, annars så lovar jag att inte tjata om det mer! vill ju inte skrämmas som den värsta tjatmostern ju! *go-nattkramar*
Postat av: Anna
Lisa: Nu tror jag inte att några av barnen är s k öronbarn (jag var dock ett, när det begav sig), så någon kronisk behandling med Esberitox tror jag inte behövs. MEN, du får gärna berätta ändå! Det kommer tuffa vintertider med mycket snor, feber och elände. Esberitox hjälper mot mycket - jag äter det själv i samband med förkylningar.
Säger läkarna ok till naturläkelmedel för så små barn?
Trackback
