Instängd glömska
Före varje storhandling slänger jag rester och bortglömda livsmedel, för att den nya maten ska få plats. Mannen skakar ibland på huvudet åt de fynd han gör.
Däremot har jag en hylla som allt som oftast faller i total glömska - där finns ingen kontinuerlig koll; glasburkshyllan. Ett bortglömt tillhåll, en välförsluten döende hord, en glasburkarnas kyrkogård. Här hittar man t ex pesto, soltorkade tomater, ajvar relish, majonnäs, smörgåsgurka, lingon, marmelader, lemon curd, oliver och tacosås. Samtliga stackare är öppnade och säkert hälften av dem är till spillo och utgångna. Jag köper nya burkar och sätter ytterst, glömmer de gamla.
Fy på sig, fru Jensen.
I vårt kylskåp är man dessvärre knappt värd sitt namn som glasburk: Man ställs undan, prioriteras fort bort och blir gammal utan uppmärksamhet.
Det där känner jag igen någon annanstans ifrån.
Det där känner jag alldeles för väl igen! Försöker verkligen skärpa mig, men alltså - hur ofta använder man egentligen lemon curd?
Och tacosåser - don't get me started. Burkar är för stora för att tömmas på en middag men för små för två. Ett evigt kretslopp utan vinnare.
Farmors sylt, däremot, äter jag alltid upp (många plättar blir det).
Jag känner mig väldigt träffad. Här kan du helt klart skylla på generna.
Nu fick du mig också till att ta en titt på översta hyllplanet i kylskåpet (där alla glasburkar står)
OJ!
Nu åker vi till Skånes djurpark
Tack för det helt oväntade erkännandet. Vi är helt överens. Åtgärdsförslag emottages tacksamt.
Det står att läsa ovan, i M's inlägg: Jag skyller på generna, darling! ;o)
Ett härligt recept till lördagens scones dök upp i min tanke då det nämndes "lemon curd": Läs Min Mat av Monica Ahlberg, och gör hennes Citron och apelsin kräm, men byt ut till enbart cirtoner..... Underbart god! M A böcker är ju för mig vad A Bergenström är för dig! Gott och helt utan glasburk!! PUSS! Undrar om du börjat jobba igen och hur det känns...
