Familjen Jensen

Med lärarutbildningens långa svenskkurser i färskt minne antog jag efter min examen rollen som tyst språkpolis. Jag tyckte synd om de medborgare som inte klarade det svenska språket och bröt mot alla regler - för det är en underdrift att säga att de är många. Nästan som en agitativ politiker; antingen är du för eller emot. Inga gråzoner.

Tack och lov har jag lagt dessa påfrestande divalater på hyllan och blivit mer språkliberal. Språket förändras helt enkelt, måste anpassas till dem som använder det. En fossil dras jag dock fortfarande med, särskrivningen. Jag har fler sympatisörer, då det för ett par år sedan fanns en klubb med 26000 medlemmar, med hemsida och allt, som stred för ihopskrivning och bättre språkkunskaper åt folket på det planet. På deras hemsida fanns skrattretande exempel på hur fel det kan bli om man skriver isär ord som ska skrivas ihop:

"Skivad kalv lever med kul potatis" - kan skivade kalvar och potatisar vara sambos?

RÖK FRITT - bolma på bara!
KYCKLING LEVER - "..han lever, han lever, hurra hurra"
ETT STYCK MORD - vill ni beställa något mer?
BARN UNDER KLÄDER - rädda dem innan de kvävs!

Listan kan göras hur lång som helst, och jag tror att landets alla kockar med sina menyer håller ett krampaktigt tag om förstaplatsen när det gäller just detta. Som klubbens sista, tappra vapendragare vädjar jag till er alla att skriva ihop de ord som vill och behöver vara tillsammans. Följ inte den engelska traditionen med särskrivning. Är ni osäkra? Använd bindestreck.

Nu pågår febril köksaktivitet hos mig inför kvällen. Gästerna bjuds på hel ingefärskarré med plommonpuré, vinägrett och potatis-, palsternacks- och rotsellerimos samt grönsallad. Till efterrätt blir det mynta- och jordgubbsparfait.

Glad Valborgsmässoafton!